Om två dagar går jag in i vecka 31, det är alltså 9 veckor kvar till lilla bäbisen kommer. Det känns läskigt men samtidigt så skönt att graviditeten snart är över och att äntligen träffa den person som jag ska älska till jag dör. Vi har börjat fixa här hemma nu med vagga, beställt vagn, skötbädd och så. Det känns så verkligt nu, för innan vi började fixa så kändes bäbisen så långt bort. Mina hormoner har lugnat ner sig lite och jag är lugn, rofylld, lycklig och allmänt dimmig i hjärnan. Jag är rätt trött nu för tiden, får ont i ryggen och höfterna om jag anstränger mig, mår rätt illa, måste ha socker med jämna mellanrum, jag kan inte sova bekvämt, jag måste kissa oftare, bäbisen sparkar ALLTID när jag sitter/ligger bekvämt och så måste jag ändra ställning för det är inga bekväma sparkar längre. Något positivt är att hon har börjat hicka och det är så himla gulligt :D
